Varje år listar American Society of Composers and Publishers (ASCAP) 25 av de mest populära julsångerna i radio. För tre år sedan var 12 av de 25 sångerna skapade av judiska låtskrivare. ”Winter Wonderland” framförd av Eurythmics låg i topp. En av låtskrivarna, Felix Bernard, härstammar från tyska och ryska judar vars modersmål var jiddisch.

Johnny Marks (1909–1985) skrev musiken till "Rudolph The Red Nosed Reindeer", en av de 12 julsångerna på listan. Marks, född i New York, var dekorerad krigshjälte under andra världskriget. Han arbetade som radioproducent.  Lyssna gärna på deras musik och titta på videon ”Yiddish Rudolf” på YouTube

The Klezmonauts skivomslag

A freylichn geburtstog funem goyishn meshiach, gut chanukka un a gute johr !

(glad födelsedag för icke-judarnas Messias, god chanuka och ett gott nytt år )

Majer Lemmel (Lennart) Blecher
lennart@majerlemmel.com

Eurythmics

Johnny Marks

Den välkända julsången "Let It Snow! Let it Snow! Let it Snow!" skrevs 1945 av teamet Sammy Cahn (text) och Jule Styne (musik). Cahn vann Oscar fyra gånger för bästa melodi, en gång med Styne. Han föddes som Sammy Cohen på Lower East Side i New York 1913. Föräldrarna var judiska immigranter från Polen. Stynes föräldrar kom från Ukraina. Cahn och Styne skrev även "The Christmas Waltz." Lyssna på Peggy Lees härliga framförande på YouTube.

Det är ingen slump att så många amerikanska julsånger skapades i det nya landet av judiska invandrare från Öst- och Centraleuropa. På kort tid i slutet av 1800- och början av 1900-talet ökade den judiska befolkningen med över tre miljoner nya amerikaner. En stor marknad för populärmusik öppnades för olika musiktraditioner. Klezmer var de judiska invandrarnas bidrag till denna smältdegel, där tradition mötte nymodighet. Och ingenting kändes främmande längre, inte ens julsånger skrivna av judiska kompositörer med rötter i klezmer. Det går till och med att förena judisk klezmer med Christmas carols.
   ”Oy To The World – a Klezmer Christmas” är titeln på en underbar CD med klezmer julsånger. Lyssna på ”Jingle Bells” med jiddisch text eller ”Santa Gey Gesunterheit” (Santa, gå med god hälsa).
Hela CD’n kan avnjutas på Spotify.

Mitt under kriget skrevs den sentimentala "l'll Be Home For Christmas" av Walter Kent och Buck Ram. Bing Crosbys inspelning från 1943 är lite raspig men kan avlyssnas på YouTube. Kent föddes 1911 som Walter Kaufman i NewYork.

Jingle Bells

Chicagobaserade producenten, Paul Libman, som släppte CD’n  ”Oy To The World” 1989 var besviken när den bara sålde 8 000 ex – jämfört med Bing Crosbys klassiska ”White Christmas”, 30 miljoner skivor.

”White Christmas” med text och musik av Irving Berlin, i översättning av Al Grand.

Ich cholem fun a vajsn jontef

Pinkt vi in shtetl Bilgorey,

Vu di beymer blishtshen

Un kinder kvitshn

Ven zej huljen in der shnej.

Ich cholem fun a vajsn jontef

Ven ich gedenk fun langer tsajt

Zol zajn simches un gute najes,

Un zol jontef brengen shnejen vajs.

Och från jiddisch till svenska i min egen översättning :)

Jag drömmer om en vit jonteff

Precis som shtetln Bilgorey

Där som träden gnistrar

Och barnen kvittrar

När dom leker uti snön

Jag drömmer om en vit jonteff

När jag nu tänker mig tillbaks

Måtte lyckan råda o nyheter båda

Om en jontef  som bringar den vita snön

Walter Kent

Isaac Bashevis Singer
uppvuxen i Bilgorey

Irvin Berlin (Israel Isidore Baline) som skrev White Christmas

Majer Lemmel Blecher
uppvuxen i Malmö